Det finns många starka skäl till att inte bygga en Moskogsväg. Vi presenterar de starkaste skälen nedan.
1. Ett välanvänt natur-, lek- och friluftsområde skulle förstöras för all framtid
Ett mycket utnyttjat grönområde och tillika ett av få grönområden som finns kvar på Åkerö skulle förstöras för all framtid. Den tätortsnära skogens lättillgänglighet och säkerhet gör att hundratals barn och vuxna nyttjar det dagligen till lek, promenader, skol- och förskoleverksamhet, pulkaåkning, orientering mm. Det här är en typ av skogsområde som Skogsstyrelsen särskilt lyfter fram vikten av att behålla:
”Många människor utnyttjar skogen för rekreation och fritid. Allemansrätten ger alla tillträde till naturen, vilket innebär att många vistas mycket ute i skog och mark. Speciellt viktig är den tätortsnära skogen, som för många är den enda kontakten med skog.”
Här ligger också Skolskogen som är en lugn och fin undervisnings- och lekplats som nyttjas av såväl Åkerö skola, fritidshem och flera förskolor. Den är mycket omtyckt och används flitigt då den ligger tillräckligt nära för att kunna användas utan för lång promenad.
Att förstöra det här skogsområdet skulle vara att göra precis tvärtemot vad Naturskyddsföreningen framhåller som särskilt viktigt i dagens samhällsplanering:
- Naturen ska vara lättillgänglig.
- Alla skolor och förskolor borde få ha en skog på max 300 meters avstånd, helst utan att barnen behöver ta sig över hårt trafikerade gator eller vägar.
- Alla barn ska få ha en skog nära skola och förskola.
- Gröna kilar och tätortsnära skogar ska skyddas och värnas.
- De gröna sambanden ska förstärkas, inte fragmenteras och styckas sönder.
- Grönområden och stråk ska vara ett viktigt inslag i all planering och noga kartläggas och inventeras.
- Skogens sociala värden för friluftsliv, lek och hälsa ska ha betydelse för hur skogen brukas och sköts.
2. Utredningen var styrd mot en bestämd lösning från början
Av beslutsunderlaget och åtgärdsvalsanalysen ges en tydlig känsla av att kommunen redan från första stund gått in med uppfattningen/direktivet att Moskogsvägen ska byggas, vilket i sin tur genomsyrar hela rapporten och har påverkat dess slutsats. Vidare har man i utredningen inte tittat brett och förutsättningslöst på de övriga möjliga trafiklösningar som skulle kunna lösa dagens trafiksituation. Kostnadskalkyler, analyser och slutsatser har endast gjorts utifrån ett förutbestämt vägval.
Det gör att faktorer som krav på problemlösning, långsiktighet, hållbarhet och förutsättningslösa undersökningar lyser med sin frånvaro i utredningen som är en del i beslutsunderlaget. Vi anser att man inte tillämpat Trafikverkets fyrstegsprincip.
3. Vägen skulle inte lösa problem på andra platser
Av trafikmätningen som gjorts kan utläsas att en sådan här vägdragning inte kommer att lösa bullersituationen utmed Järnavägen. Läs mer om varför bullersituationen inte skulle förändras nämnvärt
Dessutom visar samma trafikmätning att byggandet av en Moskogsväg endast skulle ge en försumbar minskning av trafikmängden över Leksandsbron. Vidare skulle problemet med genomfartstrafik genom Mjälgen inte försvinna.
Läs mer om trafikmätningen
4. Kostnaderna måste anses vara grovt underestimerade
I budget har 21 Mkr angivits som totalkostnad för en Moskogenväg. Eftersom de experter vi pratat med tyckte det låter väldigt lågt, tog vi kontakt med 15 andra kommuner och frågade vad de uppskattade kostnaden till:
– Anläggande av själva asfalterade vägen
– 1 st gång-/cykelvägspassage (tunnel eller bro)
– 2 st väganslutningar (rondell eller fyrvägskorsning)
– Bullerplank (1000 m på enbart ena sidan av vägen)
Kostnadssammanställningen från de elva kommuner som svarade visar på en uppskattad kostnad på 51 Mkr. Dessutom har flera av kommunerna lagt till kommentarer om att kostnaderna ofta blir högre än förväntat. Ett aktuellt exempel på det är byggandet av cykelvägen till Västanvik vars slutkostnad blev 30 Mkr mot budgeterade 10 Mkr.
I fallet Moskogsvägen har Leksands kommun budgeterat att den sammantaget ska kosta 21 Mkr. Sammanställningen av de kommuner som svarat säger 51 Mkr. Det är en skillnad på 30 Mkr. Uppgifter vi fått från Trafikverket indikerar att vägen skulle kunna bli ännu dyrare, t ex om vägen ska grävas ned vilket kommunen pratat om för att dämpa bullernivån.
Problemet är dessutom att om man väl börjar bygga en väg så går det ju inte att stoppa en påbörjad byggnation även om kostnaderna börjar skena iväg.
Vi ställde frågan om detta till en styrande politiker och fick detta svar:
”Räcker inte pengarna så får man ta från andra områden”
5. Vinsterna som kommunen förväntar sig kommer inte att uppnås
Leksands kommun har på sin hemsida angivit tio förväntade vinster med en Moskogsväg. Vi har gått igenom dessa med expertis och konstaterandet är att dessa inte kommer att uppnås. Läs mer om kommunens förväntade vinster och hur vi bemöter dessa påståenden
6. Betraktas som en gammaldags trafiklösning och ratas av andra kommuner
Det här förslaget på trafiklösning togs fram redan på 1960-talet och betraktas idag som omodern lösning som varken uppfyller nutidens eller framtidens krav. Dessutom har nya bostadsområden tillkommit sedan dess. Det här löser inte ett trafikproblem utan sprider det till ytterligare ett område, vilket också konstaterades av den konsult som presenterade utredningens resultat.
Andra kommuner ratar den här typen av vägprojekt och bygger istället moderna förbifartslösningar. Se exempel i videoklipp från Jönköpings kommun. Sådana möjligheter finns även i Leksand. Läs mer
Slutligen, några saker som vi fått höra
”Men vägen finns med i översiktsplanen 2014”
Att hävda att man ska bygga en Moskogsväg bara för att den står med i översiktsplanen håller inte. Mycket har hänt sedan 1960-talet och trafiklösningen anses numera som omodern. En översiktsplan är inte heller juridiskt bindande.